Jag har en tendens att alltid bli så himla lätt-påverkad av media. det har ju varit så stort det med jordens undergång. För det första är jag inte kristen, så jag har ingen anledning till att tro på det. Sen så för det andra så innerst inne så är det ren bullshit som den 90-årige gubben sagt.

Men iallafall så fick jag panik. Vilket inte är en nyhet egentligen. För sist gång det blev en stor grej med att jorden skulle gå under, så låg jag i min säng i tre dygn. Jag var fast inställd på att jag skulle gå under. Om det inte var för att jorden skulle gå under så var det av djup depression. 

Gud vad jag låter patetisk, hoppas jag inte skrämmer iväg er nu bara. 

Men som sagt, jorden gick inte under. Och alla lever. Men jag har kommit på att det fanns en liten posetiv tanke med att gå sprida detta rykte som han Campbell gjorde. Alla blir tacksamma över sitt liv. Kanske inte alla. 
Men jag, jag, lever ett överlyckligt liv! Jag känner lyckan spridas runt i mitt blod. Jag är helt enkelt tacksam för att jag lever ett så underbart liv. Då jag tänker på allt hemskt som händer ute i värden. Och jag sitter och klagar på min sängkant över att jag "tror" att jorden ska krossas i bitar. Medans det sitter människor och gömmer sig varje dag, varje timma, varje minut, varje sekund för att dem är rädda för att bli sexuellt misshandlade, eller rentutav mördade utav sin (ex.) faster. Sjukt.

I min värld finns inte det. Men jag har börjat tänka. Någongång vill jag skriva. Använda mina små händer till att ta upp pennan och skriva ner betydelsefulla rader på ett papper. Jag vill skapa ett ting. 
På mitt egna lilla vis. Vilket gör det till min bok. 
Men jag har redan nu bestämt mig för att det inte skall vara en uppgift. Utan något som finns där för att jag har lust med det. Ingen press, utan harmoni. Harmoni i vardagen som vissa så ljuvligt kallar det. 

För att helt byta ämne (som jag är expert på). 
Min dag...
Jag började den med ett glas kall oboy framför reprisen av ett programm som sändes igår. 
Sedan tog jag tag i mitt liv och följde med Mamma och Hugo till Friskvågen och badade lite. Sen blev jag snabbt irriterad över den stank av klor som bildats i mitt hår. Men som övergick till barnslighet.
Efter hemgång så drog vi vidare till mina kärakusiner. För käre Ludwig fyller femton på Tisdag! Grattis i förskott! 
det bjöds på god mat och super god tårta, som jag åt fööör mycket av haha!

Nu sitter jag här. Framför min mors jobb dator. Jag tänker och tänker. Föööööör mycket igen. 

Imorgon är det en hel dag med INNEBANDY, joho! : ) 

Jag ska upp och sanera mitt hår nu i duschen. See you later aligater!